torsdag 12 januari 2017

Nytt år! Nu börjar jag blogga igen!

Jaha, då tackar vi för ett fruktansvärt år 2016 och försöker hitta lite positiv känsla över det nya året.
Jag kan ju med handen på hjärtat säga att 2016 inte alls blev som man tänkt sig!
Kaos, kaos och åter kaos! Blandat med djup depression (som jag fortfarande har), panikångest (har jag oxå kvar) plus stora känslomässiga och personliga saker som hänt!
Det ENDA positiva 2016, var nog att jag fick lägenhet i Perstorp! Kanske inte ett förstahandsval då, men trivs faktiskt jätte bra här!
Givetvis finns där en positiv bit till i samband med flytt och kaoset innan, och det är att jag hade min mammas stöd, fick möjlighet att bo hos henne under tiden jag letade bostad, vilket jag är djupt tacksam över! Hon fanns där när ingen annan fanns där! ❤ så ett STORT tack till mamma! ❤ En väldigt speciell men klok kvinna det där! 😉

Fick dock väldigt dåliga nyheter i början på juni, precis när vi flyttat. Nyheter jag kanske kommer gå in på lite men inte i detalj!

I augusti blev jag stelopererad i ryggen, vilket tyvärr inte har hjälpt i den månen man hoppats på.
Smärtan ner i benet är borta, och det är ju ett stort plus, för nu kan jag iallafall stödja och gå på benet vilket jag inte kunde innan operationen.
Men smärtan i ländryggen är där fortfarande, om inte mer intensiv än innan, så det är lite snopet att det inte blev bättre resultat. Men man får vara glad för det lilla, eller hur?
Och bara att kunna gå är ju verkligen ett STORT PLUS!

I september hände det lite tråkiga saker som jag var tvungen att agera efter, men att det blivit så illa som det är, är ju SKANDAL!! 😲😠
Ingenting man hade räknat med precis... och därav började panikångest en att infinna sig mer och mer för varje dag, min depression blev värre och värre för var dag och nu går jag runt i en dimma, där jag knappt får luft, jag känner ingen livsglädje eller gnista längre.... ingen mening med livet alls.
Men jag försöker varje dag att hålla huvudet ovanför vattenytan...
Vissa dagar funkar det hyfsat, andra dagar funkar det inte alls!

Men än är jag fortfarande kvar!?

Troligen kommer det mest handla om mitt mående, tankar och funderingar, då jag verkligen behöver få ut allt det jag går och bär på. Så förbered er på mycket gnäll!
Som sagt, ingen som bett er läsa, utan detta är för min skull ingen annans.

Kram Sanne